Hopplöst...

Åååhhhh...är så j...la less på att bo i ett visningshus...till ingen nytta..*suckar* Hade omvisning ikväll igen...men ingen kom... INTE EN ENDA!!! Aaaarrrghhh!!! Känns bara så jäkla hopplöst och trist... Inte ens spekulanten från förra veckan som enligt mäklaren var fortsatt intresserad och skulle komma ikväll... Nänä...det är precis som jag befarade... man ska inte ropa hej och hoppas och tro.... A oroar sig mer än han säger... Han sover dåligt, är lättirriterad och sur på både mig och barnen... vilket ju iofs kanske är förståeligt...men inte alls okej... Själv är jag i nåt sorts vakum... jag har stängt av både förhoppningarna och oron...
Nu har vi visning till helgen igen och så måndag därefter igen...men sen är det kört över helgerna. Vi åker ju upp den 20:e...och kommer hem runt den 4:e januari... och då drar vi ju igång och flyttar... så vete tusan om vi hinner hitta nån köpare innan dess... Knappast..

Men det känns ändå hyfsat överlag. Har handlat de flesta julklapparna till barnen nu.. Har några få kvar till W...som vi tänkte ta till helgen ute i Kungens Kurva... Och jag ser verkligen fram emot att åka upp... Träffa mamma och pappa... mina bröder... syskonbarnen... och bara vara...

Flyttar ju också till nya kontoret i samband med att jag tar jul ledigt. Fatta så ljuvligt att sitta på bästa A-läget i huvudstadens innersta kärna. Coolt... men livsfarligt ur shoppingsynpunkt... *flinar* Kommer nog bli som en nytändning för alla som är kvar efter övertalighet och uppsägningar... och omorganisation på det.... *puh*

Och så känns det underbart att ha kommit igång med träningen och rätt kost-tänk igen..*glad* Har redan gett resultat... både på vågen, runt midjan och energimässigt...

Nej... dax att krama kudden i ett par timmar... *gäspar*

Puss å go´natt...