fredag, januari 02, 2009

Sista natten med gänget...

Sitter här i mammas och pappas mjuka, nötta skinnfåtölj vid brasan... Det är sista kvällen nu... väskorna är packade och bilen fylld med julklappar (öppnade...utan inslagningspapper den här vägen)...den sista glöggen är urdrucken och julgranen börjar sloka... Och det känns både roligt och sentimentalt. Känns skönt att åka hem såklart...hem till sitt...till sina saker, sitt eget hem och sin vardag. Samtidigt som det känns tråkigt att inte veta hur länge det dröjer innan vi alla ses igen. Jag tittar mig omkring...ser allt fina julpynt...och ser framför mig hur mamma pysslat och hängt upp...plockat upp saker ur kartonger från förrådet...allt för att göra fint och skapa en varm, fin ombonad julstämning för oss alla. Vi har haft två underbara veckor. I vår vardag nere i storstad finns inte tid för stilla sittande, finns inte möjlighet att sitta och vicka på tårna i skenet från stearinljus, att äta en varm, mjuk chokladkaka som någon bakat av kärlek och bara...vara...bara...njuta...låta musklerna slappna av...och sinnet likaså. I alla fall som vårt liv sett ut sista månaderna. Det har varit mycket spring, mycket fixande, mycket oroande...och har någon ledig tid infunnit sig har man varit så uppe i varv att det varit svårt att låta pulsen sjunka och känna ett ärligt inre lugn. Så för oss har det varit en stilla tid...och en fin jul...en tid och möjlighet att vila ut, att släppa all oro, alla krav och alla funderingar. Inför det som varit...men framförallt inför det som komma skall. Vi har hunnit landa lite i oss själva...har känt oss älskade, varma och förväntansfulla inför nya året.

Inledde det nya året med en välbehövlig vilodag igår...med pizza middag och ett rejält fika fat vid TV:n....Och det var väl inte så konstigt att vi fick en massa onyttiga cravings eftersom vi kom i säng kl. 06.00 på Nyårsnatten..(eller..rättare sagt Nyårsdags morgonen...). Nyårsafton var för övrigt precis som hela året varit i övrigt...intensiv...fullspäckad av alla bra ingredienser...god mat, massa god dryck, nya bekantskaper, roliga upplevelser (spelade spel, pratade, skrattade, sjöng)...och så raketer, champagne och lagom diskuterande ovanpå det...*ler* Rumlade i säng när barnen började sträcka på sig redo för en ny dag. Men...vem bryr sig om hundra år? Det var underbart skönt att bara vara allihop. Och tiden rusade verkligen iväg... Och så hade storebror och hans nya kärlek förlovat sig dessutom. Så det blev en lagom dos av kärlek åxå...(som den perfekta filmen)...


Jag avrundade vistelsen här uppe med en riktigt nostalgi tripp (ritt) idag... Följde nämligen med min brorsdotter till Luleå Ridklubb och red stallets största häst! Det är ju en 7-8 år sen jag satt på en kuse...och det var fantastiskt skoj!!! Och det blev verkligen en nostalgi tripp! Bara alla dofter förde en tillbaka till barndomen! Och jag fick faktiskt den enorma pållen att lyda mig. *stolt* Och jag höll mig kvar i sadeln.. Däremot får vi se om jag alls kan gå imorgon... än mindre köra bil halva vägen tillbaka hem till Sthlm... Har redan grymt ont på insida lår, i vaderna, i ryggslutet och bakom skuldrorna! Det som är så häftigt med att rida är att man tränar muskler man aldrig kommer åt annars! (Lär komma ihåg vart de musklerna sitter imorgon..*ajaj*)

Så... nu är sagan all...och nu börjar vardagen igen... (fast har ju iofs en vecka ledighet kvar först för att göra en liten flytt...).

Puss och kram och tack för mig Luleå....för den här gången... I´ll be back...

1 kommentar:

Anonym sa...

Den där bilden är så sablans fin på dej min söta och älskade fru! Har jag sagt att jag älskar dig idag? *puss i ljumsken* / din karl