Så här snart en vecka före första advent har jag börjat få lite "jul-pynt ångest"... (ett nytt begrepp jag tänkte ta patent på eftersom jag knappast är den enda...hihi..)... Jag älskar ju julen.. och det är så härligt att skapa en massa julstämning för barnens skull...Och jag brukar verkligen älska att pynta pch pyssla, baka stora, blanka lussebullar, mammas mandel-kanel snurr-bullor, sätta ljusslingor överallt ute, fylla fönstren med elljus stakar, tomtar och troll.. hänga vackra, skira julkulor i fönstren (jajaja...jag vet att jag som ex-norrlänning borde kalla det "pumla"...men njeeehh... tycker jul-kula e finare och mer rätt....*skratt*) Men i år känns det inte alls lika kul... det känns inte alls så motiverande att pynta och pyssla som vanligt.... för i år blir julen så...underlig. I och med att vi firar uppe i Luleå och åker dit redan veckan innan jul och stannar ända till trettonhelgen... och efter trettondan får vi ju tillgång till nya bostaden och flyttar... Det innebär ju att vi måste börja packa innan vi åker till Luleå... Och då känns det ju knappt som nån vits att plocka fram alla grejer...och det känns trist... som om det inte blir en "riktig" jul.... Alltså... det brukar ju alltid bli supermysigt hemma hos mamma och pappa.. men det är speciellt och "varmt" att göra jul-fint hemma... man njuter ju av det hela tunga, mörka december... Nå...får se vad vi orkar ta fram....
Ingen av spekulanterna på huset från i helgen valde att gå vidare... De vågade inte eftersom de själva har bostäder de vill sälja först...*tuuuung suck* Det förstår man såklart...men det är ju för bedrövligt... Så...idag tog vi beslutet tillsammans med mäklaren, om att sänka priset lite... Som om det spelar nån roll med ett par hundra tusen när man ändå är uppe på de här summorna. Det gör så lite på månadskostnaden... Men...alla medel är bra utom de dåliga...
Men på nåt sätt får jag ändå inte panik...jag vet inte om jag lever i förnekelse...och tror att det inte är nån fara... (Tro kan ju försätta berg..äähhumm..*hoppas*)... Men marknaden är totalt iskall... och vi börjar mer och mer tappa förtröstan... men...vi håller tummarna konstant...
Nej...nu ska jag göra kväll...*gäspar* Känner mig trött och håglös...energin ligger totalt nere... och jag tänkte kanske åka förbi gymet imorrn bitti och steppa på nån maskin och bränna lite fläsk..
*pöss*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar